Ända sedan jag såg Inglorious Basterds i 2009 har jag haft ett halvskrivet blogginlägg dels liggandes som draft och dels spöka i mitt huvud. Varje gång Tarantino kommer till tals i något sammanhang kommer jag ihåg att jag ville skriva ett inlägg om filmen, och sedan blir det aldrig något mer. Så när sista filmspanartemat “Film om film” kom på bordet så var det klart att nu äntligen skulle detta inlägg bli skrivet. Hur kort det än må bli.

Egentligen känner jag ingen som tycker mer än lagom mycket om Inglorious Basterds. Min sambo tycker att Tarantino blir sämre med varje film och lär aldrig hitta tillbaks till Pulp Fictions höjder, och vännen som jag såg den med tyckte att den var lite för längt ifrån Kill Bills elegans. Själv är jag lite kluven, men men filmens meta-aspekt höjer den över det vanliga och får mig att uppskatta (och prisa) den mer än jag annars hade gjort. Jag älskar film som handlar om film. 8 1/2, The Artist, Sunset Blvd., Hugo – ju djupare filmen dyker in i sin egen receptions-, visnings-, skapnings- eller allmän historia desto bättre. Citat från andra filmer, hänvisningar till en genre, protagonister som går på bio, allt detta ger inte bara mig, men även Quentin Tarantino, stor glädje.

Jag vill inte avhandla Inglorious Basterds i djup och bredd här. Det har andra gjort före mig, Roger Ebert till exempel skrev en fin hyllande review. I mina ögon så ligger kärnan och hjärtat i filmen i hjältinnan Shosannas biograf. Det är här det händer. När hela tyska krigseliten samlas där för att se sitt nyaste propagandamästerverk gör hon det film och litteratur kan bäst: hon förändrar historien. Hon förändrar krigets välkända utgång genom att spränga hela alltet i luften. Detta, att vi på biografen med filmens hjälp för en liten stund kan fly verkligheten och föreställa oss en annan, kanske lite bättre värld, är mediets styrka och framtid. Inglorious Basterds är för mig ett firande av biografens och filmens möjligheter som mötesplats och berättarmedium. Det är viktigt att komma ihåg att man även som helt vanlig och ordinär biografägare eller festivalanordnare kan förändra världen och göra stordåd. Det är i biografsalongen det händer. Gå mer på bio!

Den här texten är en del av Filmspanarnas blogmaraton med tema “Film om film”. Läs de andra bidragen här:

The Velvet Café, Addepladdes filmblogg, Fiffis filmtajm, Filmitch, Flmr, Fripps filmrevyer, Jojjenito, Rörliga bilder och tryckta ord.